Yogamaniac
Jag älskar verkligen lördagsmornar. PowerSize och Yoga, två favoritpass på raken. Den perfekta kombinationen för kropp och själ.
Yogan blir bara bättre och bättre för var gång. Jag har hittat min plats i salen som alltid är fylld. Min plats råkar vara bredvid klassens ende man. Och manlig är han vill jag lova, hela dryga två meter av manlighet andas hög och stånkar bredvid mig i en och en halv timme. Jag ser det dock som en extra utmaning att inte låta detta distrahera mig utan att ändå försöka stanna i mig själv. MEN idag var det en omöjlighet. Yogan är om att vara bekväm, bekväm i sig själv och i sina rörelser. Idag var jag inte full så bekväm då det var parövning som gällde. Tror ni inte att det var jag och min käre lille granne som fick arbeta ihop. Jag ska spara dig detaljerna mamma, men ja otroligt obekvämt var det att ha en tung man över sig. Jag ber till gudarna att detta inte händer igen.
Massachusetts och New England är extremt när det kommer till vädret. Som idag då det regnar. Det är inga skurar vi pratar om med uppehåll emellan utan ihållande ösregna timme efter timme efter timme. Därför har det varit en riktig mysdag för min del. Har kurat upp mig i sängen där jag sett på film och jobbat på min Harvard miljöuppsatts. Tanken är att jag ska försöka få klart den i helgen och förhoppningsvis påbörja kursen sista att jag helgen den 28:e kan åka ner till NY med Carro för en sista helg tillsammans innan hon åker hem. Disciplin Frida, disciplin.
Jag vill inte ens tänkta på hur otroligt tom det kommer bli utan henne här. MEN jag har tagit mig igenom saknaden efter för det första alla er där hemma då jag åkte men även kompisar som åkt hem så jag är helt säker på att jag kommer ta igenom mig denna också. Samtidigt är det inte mer än tre månader tills vi kommer ses igen.
