BostonPickle

* VARNING! for langt inlagg

Jag maste latta mitt hjarta och aven skriva av mig ur ett terapeftiskt syfte. Har det hant nagot pa forlagningsfronten? Ja, varje dag kanns det som om fler och fler pusselbitar faller pa plats. I tisdags hade jag clustermeeting/ aupair mote. Det var en harlig blandning mellan gamla och nya aupairer. Det ar manga som trivs och valjer att forlanga. Jag passade pa att fraga min counselor om vad som galler for andra aret, om man kan lamna landet och vara tillaten tillbaka in igen. Jag har verkligen inte den basta counselor sa det var mer ett test for att se om hon verkligen kommer kolla upp det for mig och i sa fall hur lang tid det tar innan hon kommer tillbaka med svaret. I vilket fall sa ar det till researchen om jag kan lamna och komma tillbaka det sista aret som den mesta enrergin lagts pa i veckan. Det kanns som om mycket hanger pa om jag kan skriva hogskoleprovet i april eller inte. Igar fick Marie svar fran organisationen och det verkar inte som om det ar nagon omojlighet att aka hem i april. Vad jag maste gora ar att ga igenom samma process som da jag sokte visum for forsta aret vilket innebar att aka till ambasaden i Stockholm for intervjuv osv. Nu ar det lite upp till mammas reseach pa hemmaplan for att ta reda pa om jag kan aka hem i april och da soka visumet eller om jag maste aka hem for att soka det i samband med att mitt forsta ar gar ut.

Nar jag pratar med folk om forlagning sa sager de alla att det later som om jag redan bestamt mig for att stanna och sa ar det saker. Den avgorande faktorn for att bestamma mig haller jag for mig sjalv. Men idag kan jag nastan saga att jag fattat beslutet om att stanna ett ar till. Eller i vilket fall forlanga sa lange och sedan aka hem om jag verkligen inte trivs eller om nagot viktigare hander pa hemmaplan eller nagon annan stans.

Jag ska prata med Marie nagon gang nasta vecka och se vad vi kommer fram till. Det forsta jag vill innan jag tar det avgorande beslutet ar att de ber mig om att stanna. Att alla i familjen verkligen vill ha mig dar. Det vet jag att de vill men jag behover verkligen hora det. Det jag kan kanna ar att, jag vet att Katie vill att jag ska stanna och att hon tycker det ar jobbigt att fa en ny Aupair, Lauren kanske tycker det ar kul med att fa en ny. Jag vet att hon tycker mycket om mig, men samtidigt sa vill jag att hon ska fa chansen till att lara kanna en nu tjej och ta del av hennes kultur osv da jag tror att detta kan vara sista aret for familjen i programmet.

---

Har kommer lite saker, kanske faniga kanske inte, som jag saknar med Sverige. Sjalvklart saknar jag hela tjocka slakten och alla vanner sa ingen far kanna sig utelamnad

• Handla pa Coop med pappa
• Promenader, tippen, slottskogen whereever
• Albatross, hela livet kring golfbanan, snygga killar, matsack, rundorna, lira med pappa, bengan, alfred, tva generationer.
• Parkera i NK-huset, fika
• Ida, Oskarshamn, hela hennes goa familj och definitivt Wille
• Sportlife, pass, trana med kompisar
• Kora mamma till jobbet
• Mammas mat
• Farmor och farfar som kommer gaendes pa garden for ett lite ovre melon besok

Na, nu ska jag verkligen stoppa mig sjalv aven om listan kan blir hur mycket langre som helst. Ni marker ju att det inte ar nagot akut som jag saknar. Att allting pa listan kommer vara dar nar jag kommer hem. Alltso ingen bradska.