BostonPickle

Nu är jag och min dator äntligen återförenade. (När jag skriver detta märket jag att fringrarna drar sig ta a istället för å och ä och o istället för ö. Det kommer nog ta ett tag att vänja tillbaka mig med att jag faktiskt har ett svenskt tangentbord igen). Det känns sa skönt att ha den tillbaka igen. Rummet känns inte längre så tomt. Och om det var roligt att träffa Ika. Det var dock ett litet äventyr att få tag på henne. Inget nummer, ingen dator bara en adress till hostellet jag visste att de skulle bo på. Åkte in efter jag slutade ochh eftersom de/personalen inte får ge ut någon information på vilka som bor där så fick jag stå och vånta tills de kom. OCH det gjorde de tillslut. Herregud vad konstigt det kändes att se henne efter såhär lång tid. Knstigt men hur underbart härligt som helst.

Ska nämna att, under tiden jag väntade, såg Ben Afflek cruisa förbi i en diskret liten bil.

Godnatt, nu är jag helt slut. Om jag får en lite tid för att andas imorgon så är jag nöjd.