BostonPickle

Det blev inte mycket sömn i helgen. Även om jag inte var i säng förens senare på fredagen efter midsommarfirandet så vaknade jag upp klarvaken strax efter 5. Det var ingen idé att ligga kvar och dra sig. Jag gick upp åt en lång och härlig frukost i lugn och ro innan jag åkte till gymmet. Lördag innebär veckans mördarpass. Det är samma klass som på tisdagar och torsdagar, men av någon anledning så är det alltid bra mycket jobbigare på helgen. Om det beror på att man är tröttare då, att fler killar är på passet eller om Terese, instruktören, helt enkelt bara höger intensiteten vet jag inte. Det är härligt. Det är på gränsen till att vara för jobbigt så att man nästan blir arg på henne.

Det positiva med att vakna upp tidigt är att dagen blir så otroligt mycket längre och man hinner göra fler saker.

Jag sedan var hemma igen vid nio fann jag två leksugna tjejer på uppfarten. De introducerade mig för ett kingliknande bollspel. Spelet fick dock ett abrupt slut då bollen av misstag råkade hamna under min bil. När Katie skulle gå in i garaget för att ta ut den fann hon en överkörd groda. En stor fet padda. Det var ingen trevlig syn då det som tidigare funnits på grodans insida nu fanns på utsidan.

Planen för dagen var, att eftersom det för ovanlighetens skulle var uppehåll, åka in till Boston för att kika lite i affärer och ordna lite med mammas och pappas present.

Trots att jag duschade och åt i lugn och ro var jag inne i Boston redan vid halv tolv. Innan jag åkte fick jag dock återberättat av Marie vilket drama som hade utspelat sig under fredagskvällen. Alla utan Ryan hade varit hemma och på kvällen någon gång ringde telefonen. Marie svarade och det var Ryan som ringde och sa att han var hos ett äldre par i skogen, att de ringt polisen men att han nu var okej. Jag kan ju tänka mig att Marie fick hjärtstopp. Vad som hade hänt var att Ryans och hans vänner hade tjuvringt på en äldre mans dörrklocka. Det hade slagit slint hos mannen som hade suttit sig i sin bil och jagat killarna. Han hade fått tag i Ryan och försökt slita in honom i bilen. Ryan hade lyckats att ta sig loss och sprungit in i skolen där han till slut kommit till de äldre parets hus som varit snälla och släppt in honom. Alla föräldrar fick åka över till Ryans kompis hus där fullt av poliser intervjuade varje  

Kille var och en för sig. Vad händer nu? Givetvis, eftersom vi befinner oss i Amerika, så är föräldrarna inte villiga att bara låta det gå. Det verkar dock som om mannen går med på att ta en angry management kurs så kommer de inte "press charges" mot honom.

För att försöka göra ett redan långt inlägg inte alltför långt så hade jag en underbar dag i Boston. Fick gjort vad jag skulle och kom hem med ett par fina shorts  dessutom. De två  höjdpunkterna var en brandutryckning och att jag pratade med en A-kändis.

Precis när jag kom fram till Newbury street stannade trafiken upp för att släppa fram en gäng brandbilar. Larmet kom från ett hotell, men det verkade vara falsk alarm så det enda brandmännen gjorde var att hoppa ur sina bilar och ställe upp sig på rad för mig att beskåda. Jag tackar jag.

Ni kan aldrig gissa vem jag pratade med på Urban Outfitters. Så känd är han kanske inte men med svenska mått mätt så skulle jag säga att han är rätt känd. David Spalde. Vem är det? Den roligt korte killen i "Just shoot me". Om definitionen av att prata är att byta några ord med varandra även om det rör sig om att besvara en fråga så pratade jag

med honom. Han var sjukt roligt, vad annars. Han undrade hur kösystemet fungerade och sa att han aldrig får till det. Det som slog mig var vilken snygg blond tjej med en bebis han hade. När jag sedan kollade upp honom på internet blev jag inte förvånad att det var en välkänd playboymodell.