BostonPickle

Du kommer ihåg att jag skrev att rören till mitt badrum troligtvis är söndriga och att vattnet därför är avstängt. Detta betyder naturligtvis att det inte går att spola efter som det inte finns något vatten. Detta visste inte lilla Lauren när hon kom hem från skolan så helt ovetandes satte hon sig på toan och gjorde en stor, och då menar jag verkligen rejäl, nummer två. Några minuter senare kom hon intassande i köket och ville viska något hemligt till mig. Jag förstod precis vad det rörde sig om. Olyckan hade redan varit framme så vad fanns det mer att göra än att låta det ligga kvar. Problemet var ur världen för hennes del men det är här det börjar för mig. När John kommer hem ikväll och ska kolla på rören, vem tror du då han tror korven tillhör? Vem tror du rörmockaren tror den tillhör när den enda som är hemma när han kommer för att fixa toaletten är Aupairen och det dessutom är hennes badrum han ska kika på? The sausage is not mine, säger jag då!

Så jag överlevde den första dagen, men det var med nöd och näppe alltså. Det är grymt svårt att göra ett bra jobb när man inte kan få en överskådlig blick om vad som behövs göras. Det känns skönt att jag gjorde några saker rätt idag ändå, maten tillexempel var mycket uppskattad och jag fick Ryan att göra alla sina läxor innan hans fotbollsträning. MEN, så här kommer det mycket berömda men:et, precis innan jag skulle gå och lägga mig kom benkapningen. Marie knackade på dörren och ville gå igenom ett par saker med mig. Det hade att göra med slutfinishen av huset på kvällen. Hon ville att jag skulle ta en sista tur i huset innan jag går och lägger mig för att se till så att allt är i sin ordning. Det låter vättigt, men samtidigt lite oklart när hon vill att barnen ska börja göra mer av städningen efter sig själva. Jag antar att detta och mycket annat klarnar i framtiden.