Tankad och stolt ägarinna

Så var nästan ännu en arbetsdag till ända. Det blev en hel del ärenden precis som planerat. Klockan ringde vis 6-tiden, då det var dags att stiga upp för att fixa frukost till Ryan. Marie är on a mission i år om att gå ner 40 pounds, fråga mig inte hur mycket det är för det har jag ingen aning om men jag antar att det är en hel del. Så jag är inte bara deras nya Aupair utan även hennes, och familjens, kostrådgivare och personliga tränare. När jag kom ner till frukosten i morse hade således Marie redan åkt till gymmet och jag lämnades med alla miljarders triljaders frågor om hur jag skulle överleva morgonen. Med Ryan gick det hur smidigt som helst för ut genom dörren steg han prick 06.50 som planerat. Med tjejerna däremot gick det inte fullt lika bra. Det började dock bra. Fick dem t.o.m att äta havregrynsgröt med kanel och äpple till frukost, vilket var lite överraskande. Från där gick det bara utför. Marie kom hem vid halv åtta och tjejerna ska vara iväg ut från huset 07.50. Jag trodde att jag hade allt under kontroll. Men inte. De var verkligen inte färdiga. Men med en Aupair, en mamma och en pappa var Lauren och Katie färdiga i tid och jag kunde pusta ut.

Sedan var det dags för alla ärenden. Först på tur stod en tripp till tjejernas skola där jag skulle hämta upp Katie och av hennes vänner i dag. Vidare till deras dansskola där jag skulle lämna av dem. Runt och runt körde vi för att jag skulle få en bild av området. Mållöst vackert.

Vi åkte till gymmet för att fixa medlemskapet, vilket ska bli så enormt skönt att få lite egentid att rensa hjärnan med, ordnade ett bankkonto och åkte och storhandlade. Det känns redan att man blivit lite amerikaniserad, för klar och tydlig var jag med vad jag ville ha i mataffären. Mer än så hann vi inte utan alla ärenden tog sin lilla tid.

Jag åkte hem för en snabb lunch, vilket blev min absoluta favorit, gèvresallad med avokado, bacon, broccoli, päron och nötter.


Katie skulle bli hämtad vid tretiden, så efter lunch hade jag en dryg timme på mig att köra runt och börja känna mig som hemma på de amerikanska vägarna. Precis när jag hade kört ut från garaget fick jag syn på att varningslampan för lite bensin lös. Ut i bilen och in i huset för att fråga John om hur mycket det var kvar. Det komiska var att då han kom ut och satte sig i bilen för att kolla så var den helsläckt och visaren visade att det var massor av bensin kvar. Han måste trott att jag är helt dum i huvudet och iq-befriad. MEN, så bara några minuter efter jag svängt ut från avfarten började den lysa igen. Ett ärende som vi inte hann med i dag var att ordna ett kort på biblioteket, så jagt änkte att det är lika bra att fixa det själv. Bensinen måste ju räcka dit. Är nu en mycket stolt ägare av ett lånekort som jag ordnat helt själv. Duktigt Frida.

Efter biblioteket körde jag direkt till Katies skola även om jag visste att jag skulle vara en dryg halvtimma tidig. Vågade inte chansa på att bensinen inte skulle räcka ända till danslektionen. Här insåg jag dock att jag skulle behöva ringa till John och fråga hur man tankar här i staterna.

Tjejerna kom till dansen i god tid. Försökte ringa hem, men ingen svarade. Äh, tänkte jag. Det kan la inte vara så svårt att tanka. Jo, det kan det kan jag lova. Jag började fint med att köra upp på fel sida pumpen. Lämnade dock bilen där för att gå in och fråga om hjälp. Ut kom killen och han liksom jag insåg att jag skulle behöva köra fram för att sedan backa in framför en annan pump. Det gick inte så bra, men vi fick oss några goa skratt i alla fall. Sedan var det det där med vilken bensin man ska ha. Jag har ingen aning, Regular blir bra. Killen satte i alla fall in pumpen i bilen och gick iväg. Men hallå, Trodde han att han var klar nu eller? Icke som icke. In gick jag och hämtade honom igen och där stod vi tillslut, han tankade bilen och en korkad blondin stod bredvid och såg ut som ett frågetäcke. Alla på hela macken fick sig ett gott skratt.


Ikväll hämtar Anna, en annan svensk Aupair i området som jag har haft lite kontakt med innan jag kom hit. På tisdagar klockan åtta är det traditionell träff på Starbuck med andra Aupairer, bara svenska tror jag, Ser jättemycket fram emot att träffa de andra tjejerna. Skönt att komma utanför huset och få lite ombyte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0