BostonPickle

Av de 78 Aupairerna som var på utbildningen var det många hostparents som hörde av sig under dagarna antingen genom mejl, telefon eller ett paket. Från min familj hörde jag inget. Detta gjorde mig givetvis lite nervös, orolig men även lite förbannad.

Första mötet med familjen, utan pappa John, är nu avklarat och jag överlevde. (Hur jag ska överleva natten, morgondagen och framtiden i ett kaffelöst hus vet jag dock inte. Huvudvärkstabbletterna ligger dock uppradade på nattygsbordet). Jag behövde med andra ord inte oroa mig ett dugg. M har haft vansinnigt mycket att gör och huvudsaken var att hon hade en bra anledning.

Så för att se hur det står till med min förmåga att se in i framtiden så måste jag säga att det ser lovande ut. Mitt sjätte sinne, eller vad jag nu ska kalla det, är kanske inte fullt utvecklat ännu, men en riktig bra bit på vägen.

Mycket riktigt så stod familjen och väntade på mig på perrongen, men med undantag av J som är på affärsresa. Skylten fanns där. Bilen var stooor. Troligtvis är det just en Chrysler. Dock ingen shopping och därmed ingen middag. Men L visade mig runt och planerna inför helgens Vermontresa kom på tal. Det var heller inte riktigt läge för att ge barnen sina presenter.

Vad är då första intrycket?

Barnen är mindre än vad jag trodde. Huset är större. Sängarna och garderoberna, speciellt barnen walk in closet, är större. Mitt rum är jättefint och rosigt. Huset är jättecharmigt med 4 eldstäder. Tapeterna och väggarna i huset är hur fina som helst. Området är jättefint. Köket är grymt stort och har allt vad man kan önska i redskap, matmässigt får jag undersöka i morgon. Hunden är tjock och mycket lekfull.  M är kortare än vad jag trodde, men hur underbart go som helst.  

Marie är för underbar. Det första jag fick när jag steg in i huset var en rosa Bostonhood. Det andra var en mobiltelefon. För det tredje så hade hon köpt nya handukar för mitt badrum. Och färgen på dem var bruna, vilket hon fick efter brevet jag skickade till barnen och skrev att just brun var min favoritfärg.

Bland det först M sa till mig, efter att hon frågat mig hur länge sedan det var jag åkte skidor, var att hon jag skulle få lektioner på lördag och att de givetvis skulle vara en riktig snygging. Det roliga var att hela bilen full av ungar satt och skrek ut namn på lämpliga kandidater. Det blir nog minst sagt spännande att åka med familjen till deras lilla stuga imorgon. Barnen "racear", vilket betyder att de har tävling både lördag och söndag så det blir antagligen lite tid för mig själv i backen med en, förhoppningsvis, snygg skidlärare.

Imorgon får jag dessutom sovmorgon och har därefter god tid på mig att packa skidkläder och dylikt inför helgen. Det ska bli hur kul som helst att undersöka kylskåpet i morgon, träffa J och åka den tre timmar långa resan till skidstugan.

Mary Kay är på plats i badrumsskåpet.