25 timmar och 40 minuter
Det är så länge jag nu varit vaken. Från uppstigning i morse, avvinkning på landvetter och fram tills jag sitter nu sitter här på ett hotell i Stamford, Connecticut. Ett riktigt fint hotel måste jag säga, men hade bra mycket hellre velat dela rum med de svenska tjejerna är Danni (Brisilien) och Tania (ukrania) som jag gör nu, men men.
Mer om den underliga resan med ortodoxa judar somstörst, bäst och vackras senare. Mer socialt anpassade människor har jag inte träffat på asså. Det var inte bara tokstollar på planer utan en hel del godingar också. Framförallt en kille som vid passkontrollen inte visade sig vara amerikan. Riktigt läcker, så även om de andra tjejerna kanske tyckte att en timma i kön var lite väl mycket kunde jag inget annat än stortrivas då jag kunde vila ögonen på honom.
Var med om ett litet Martin Melin moment/ vi-måste-leva-i-en-film moment. Av någon anledning hade min passgubbe inte stälmplat mitt pass, så när jag med 4 väskor på sammanlagt 78 kilo var vungen att gå tillbaka var det inte killen som stod vid stämplingen. Jo. Haha. Tack för den.
Nu är det sängdax. Skriver snart igen.
Lägger till lite bilder
spännande spännande! Blev det någon övervikt?
Hur känns det so far? Mycket intryck?
Hej Frida. Ser att du kommit iväg till USA nu. Stamford är min gamla hemstad. Lite coolt sådär. Fast Boston är så mkt coolare. Hoppas du har ett underbart år. Kram Carro
