Trikåmannen
Var på gymmet i morse för att prova på ett step intervall pass och samtidigt hämta upp mitt medlemskap. Medlems-, låne- och förmånskorten speglar verkligen den amerikanska bilkulturen. Det är inte som i Sverige där plånboken växer ju mer kort man får, utan här är det nyckelknippan som blir större och större. Ja, korten kommer i nyckelringsstorlek.
Step intervall med Stephen var intressant. Till att börja med börjar aldrig passen i tid här. Det är ingen noga. När klockan var slagen 08.30 kom en två meter lång, senig och geléig man i 50-år åldern in. Kanske inget konstigt med det, men när han hade långa, svart och tighta trikåer till vita storlek 52 sneakers brast det för mig. Snälla rara goa. Säg att det där inte är instruktören. Lönlöst. Trikåmannen var här för att stanna och visst gjorde han bra ifrån sig. Jag lyckades undvika pinsamma skrattsalvor fram till sluten då trikåmannen hade valt boys2men "the end of the road" som han absolut var tvungen att sjunga med till för fulla muggar.
