Tisdagen den 3:e februari
Idag var min första "riktiga" morgon. Med riktig menat att jag ensam skulle se till så att morgonens bestyr flyter på och blir gjorda i tid. Väcka dem, göra frukost, packa ner snacks för skolan, se till så att de läxorna är nedpackade, borsta deras hår, se till så att de borstar tänderna ordentligt och framför allt se till så att de kommer iväg i tid så att de hinner med bussen. Det känns lite som att man jobbar med guldfiskar med sitt korta minne. Det är precis som att det aldrig gått till skolan innan. De gör in princip samma saker vid samma tidpunkt varje morgon så, men ändå verkar allt helt nytt för dem.
I morse gick det hur bra som helst. Ryan kom i väg som han skulle och flickorna var klara en kvart innan vi skulle gå.
Att möta mammorna vid busshållplatsen varje morgon är en riktig höjdare. Jag kallar en av dem tennisdamen. Det enda hon pratar om är tennis och tennisklubben. Hon har en förmåga att vilket ämne vi än pratar om dra paralleller till tennis. Idag tillexempel pratade vi om hur tjockt lagret av is är på alla uppfarter. Det har inget att göra med tennis, men vad hon då sa var att hon inte tänker gå ut och försöka skrapa bort det för att träna armarna det gör hon då hon spelar tennis.
Tennisdamen pratar så gott om alla söta tenniskillar på klubben. Hon berättar vart de brukar gå för afterwork och frågade om jag var intresserad att följa med någon gång. Berätta att jag är här svarade jag, vilket hon då svarade med att de hade hon redan gjort. Det verkar inte som om 40-åringen är aktuell längre utan dessa killar verkar vara i tjugoårsåldern, så det verkar lovande.
För dagen har jag inget direkt planerat. Jag ska hämta upp minstingen i skolan vid tre för att köra henne till hennes dansklass och på kvällen är det Aupairmöte på Starbucks igen.
I morse fick jag reda på att familjen antagligen kommer åka till Vermont på torsdag kväll i stället för på fredag eftermiddag, vilket ger mig en hel ledig dag extra. Jag är så himla sugen att åka till New York, men måste nog hålla mig ett tag till. I alla fall tills jag fyllt 21.
Om du ska ut och klubba i NY så kan dom inte läsa av ditt svenska leg iaf, haha. Fast visst kan det vara smart att vänta, jag var ju där i höstas och dom hade iiingen aning!
Men annars så verkar du ju ha det hur bra som helst :) om du känner för att komma hem så har jag bjudit in dig till min födelsedagsmiddag den 28e februari ;) annars grattis i förskott!
