Fullträff
"Bakningen" var en braksuccé (kan man förresten skriva så?). Jag använde bakningen som morot för de små om de gjorde sina läxor som de skulle. Och de gjorde det verkligen. Nästan i alla fall. Lauren tjatade hela tiden om att jag skulle skriva en lapp till hennes lärare, vilket skvallrar om att hon kanske inte riktigt gjorde läxan som hon skulle. Hon är för rolig, Lauren, hon försöker hela tiden med smålögner, men lyssnar man noga så avslöjar hon sig på de mest roliga sätt hela tiden.
Vi gjorde chokladbollar och det kan ju bara inte gå fel. De var hur goda som helst och tjejerna gjorde det traditionella slickepott- och bunkeslicket. Jag kände mig som en riktig amerikansk mamma när jag sedan skickade med Abby och hennes tvillingbor, Andrew, en doggybag med bollar hem. Den där Andrew var en riktig goding. Jag tror aldrig att jag sett några ögon mer fyllda av bus. Ni skulle bara sett hur de lyste upp när jag visade honom kylskåpet med chokladbollarna.
Så bakning gick vägen och även middagen var mycket omtyckt. Middag och middag. Jag kanske inte skulle kalla det så, men den bestod i alla fall av ravioli och ja ravioli. Wohoo, måste säga att det är mycket roligt att stå och koka pasta i 8 minuter för middag.
Idag är det vilodag från gymmet. Ingen spaning idag med andra ord.
Jag har mitt första clustermeeting idag. Då samlas alla Aupairer i mitt lilla område hemma hos vår counselor för lite fika och prat. Det skulle nog vara bra för mig att gå, men samtidigt är jag bjuden på middag till Johanna och hennes värdfamilj och det vill jag inte missa för allt i världen. Jag tror Johanna har varit här i Boston i drygt fyra månader och hon har bytt familj två gånger. Nu är hon hos en familj som inte riktigt är en vanlig kärnfamilj, då den består av två värdpappor. Jag ser jättemycket fram emot kvällen.
Planerna för dagen är annars lite inhandling av diverse matvaror, små ärenden och tisdag (och torsdag) betyder även att Lauren har dans mellan 16.30 och 18.30.
