Bummer
Så kan man ju uttrycka det. Om jag börjar i fel ände av dagen så inträffade en olycka vid halv sjutiden. För att göra en längre historia kortare så skulle jag egentligen ha slutat vid halv sju, men som ni vet så fungerar inte planeringen riktigt som den ska här. Så vid halv sjutiden var jag och Lauren på väg ut genom dörren för att hämta Katie hos en kompis. Då ringde det på dörren. Jag märkte direkt genom Cooper, som förövrigt har varit och fortfarande är sjuk, att detta var någon nära bekant till familjen då han blev jätteuppspelt. Uncel S närmare bestämt. Lauren kunde nu stanna i huset och jag satte mig ensam i bilen. Jag tryckte på knappen, garageluckan gick upp, jag la i backen. OCH BOOM! Olyckan var framme. Jag hade backat in i Steavens nattsvarta Lexus. För en kort sekund försökte jag låtsats som ingenting. Tanken att inte säga någonting och helt enkelt hoppas på att han inte skulle märka någonting var lockande. Hoppas på att när han väl upptäcker skadan inte kommer att kunna sätta den i samband med hans besök hos sin syster. Tanken varade inte länge, så efter ett fåtal sekunder tog jag upp telefonen och ringde Marie och bad henne tala om vad som hänt för sin bror. Vilken lättnad. Tiden det för mig att hämta Katie var inte roligt. Jag hade inte vågat gå ut bilen för att ta ett titt på skadan så visste inte hur illa det var. Jag och Marie kom hem samtidigt och vi kunde båda dra en lättjans suck då min bil klarat sig helt från skador medans hans bil endast fåt en liten skrapbuckla. Pjuu!
Vad har jag annars haft för mig och hur var gårdagens middag?
Middagen hos Johanna i Newton igår var helt makalös. Johanna liksom de andra Aupairerna är urgo,, värdpapporna var fantastiska och maten var superb. Det bjöds på tortillachips med guacamole, smördegsinlindande korvar med dippsåser och lemonad till förrätt. Till huvudrätt stod lamm, med hemlagat potatismos och smörstekta sparrisar och morötter på menyn. Middagen avslutades med kladdkaka, bär, grädde och alla världens kaffe- och tesorter.
Idag har jag agerat taxichaufför/budkille. Det började 06.25 med en körning till Wayland Middle School dit jag körde Ryan och en tjej på gatan som har special chorus på onsdagar. Sedan var det hem igen för att väcka tjejerna och få iväg dem till skolan. Det var inte det lättaste i dag kan jag säga. Till frukost fick de äggröra med bacon och rostat bröd. Ingen uppskattning där inte. Både jag och Marie insåg att det var dags för den nya Aupairen att ta ett ordentligt snack med tjejerna om deras uppförande och attityd. Tjejerna kom iväg med bussen och jag passade på att åka en snabbis till gymmet. Det är alltid lika roligt. Mer personligt. Alla pratar innan, under och efter passet precis som om vi tränat ihop i åratal. Efter gymbesöket var det dags för budbilen att ge sig iväg för att dela ut lacrossekläder, urvuxna kläder, ipod you name it. Passade även på att tanka bilen samtidigt som jag försökte mig på ett försök för att få verkstadskillarna att kolla på vad det är för varningslampa som lyser i bilen. Kön var lång till verkstaden så det blir att återkomma någon annan dag. När jag sa till Marie att jag skulle ta vägen om där så sa hon att man måste boka tid, men jag ska bevis för henne att man minsann inte alls behöver det.
Barnen slutar tidigare så hämtade upp Katie, Lauren och hennes kompis Lindsey vid tvåtiden. Vädret har varit helt underbart idag, nästan 15 grader. Jag var "lite" tidig till skolan så passade på att ta en halvtimmes promenad, utan jacka, i det fina vädret samtidigt som jag ringde Susanna i New York. Susanna är en av de fyra tjejerna som reste samtidigt som mig från landvetter och som jag umgicks med under utbildningen. Vi har pratat en hel del på sistone om att åka och hälsa på varandra. Tanken var att hon skulle komma till mig nu den sista helgen i februari, men nu blir det nog så att jag åker och hälsar på henne första helgen i mars i stället av många olika anledningar. Taxin körde i alla fall till slut barnen för lite lek och för att Katie skulle klä om till sin Ballroomdancing. Så himla gulligt. 10-åringar, killar och tjejer, klär upp sig. Killarna i kostym och tjejerna i fina klänningar med handskar och sedan bjuder killarna upp tjejerna till dans. Jag fick tyvärr inte chansen att kolla på Katie i dag, då Lauren och Lindsey mycket hellre ville ha bagels med cream cheese. Det var riktigt mysigt. Där satt vi, två små lortiga 7 åringar och barnflickan, och hade en helt underbar stund på kafé medans alla stirrade på oss och försökte lista ut vilken relation vi hade till varandra. Mamma? Syster? Nanny?
För att återgå till där jag började med Steaven som kom på besök så slutade det bra. Vi hade en jättetrelig stund med mat och vin efter vi hade konstaterat att det inte var någon fara med bilen. Det är så härligt nu när man känner att man kan börja ha längre och mer djupa diskussioner på engelska.
Snipp snapp slut. Så var sagan slut. Klockan är visserligen bara tio, men det har varit en lång dag och John blund har kommit för länge sedan och han är ivrig för att få all min uppmärksamhet.
Förresten, innan han får det ska jag börja läsa tidningen som mamma skickade till mig (5/2-11/2=7 dagar inklusive en helg). Tack mammsen, älskar dig.
En sak till, om en vecka idag fyller jag år. Wohoo. Det känns verkligen kostigt. Kostigt att det inte känns något. Som planen är nu kommer vi nog att fira den uppe i Vermont. MEN, ni vet säkert vad jag tänkte skriva.
Vad har du för telefonnummer syster?
Skicka ett mess till mig!
