Skyltar och plakat
Det är town meeting i Wayland. Måndag-Onsdag, som nu har blivit mån-tors, samlas byns invånare för att rösta i frågor om stadens framtid. Deltar man inte räknas inte ens röst. Familjerna som bor på min gata är extra engagerade i år då de ska försöka få den privata gatan de bor på till icke privat längre. Detta innebär att de måste deltaga på alla möten då de inte vet när röstningen för vägen kommer ske. Detta i sin tur innebär att jag har fått jobba varje kväll den här veckan med undantag från tisdgaskvällen Inte så roligt. Men men, sådan är situationen och jag får tänka på att man jag får tillbaka det på annat vis. Kanske har jag redan fått det då det nu ser ut som om jag får ledigt och kan åka till LA i början av maj.
På tisdagskvällen ville jag och Matilda bara ut ur husen så då styrde vi vår kos mot CheeseCake factory för att sätta lite guldkant på vardagen. Det blev ett mycket roligt och minnesvärt besök. Vi blev placerade på ett fyrbord bredvid ett större sällskap. Den första kommentaren vi fällde var att några av dem såg mycket svenska ut. Och mycket riktigt så var det och när vi hörde det satt vi och stirrade, kanske lite för mycket, för att klura ut vilka i sällskapet som var från vårt älskade land. Killen närmast oss, som vi fick reda på i efterhand var någon form av mästare i någon kampsport som hette någonting med art, vart inte på jättebra humör.
"Are you staring at me?"
"No...yes...or..eller...I meen yes"
Vi fick tillslut fram att vi hade hört att några av dem var från Sverige och då lugnade han ner sig. De svenska killarna kom sedan flygandes till vårt bort. Vår halvsöta servitör som ansträngt sig till sitt yttersta för att imponera på oss med hockeysnack och grejer blev lite lätt besviken. En svensk kille satt kvar på det andra bordet. Det fanns ingen tvekan om att han var från Göteborg, Man känner väl igen en göteborgare när man ser han. Jajjamen, Henrik Ledenvall AKA killen-som-startade-pannkakskriget-i-Påvelundsskolans-bamba-under-min-brors-tid. Vet du vem han är brorsan?
Vi hade en grymt trevlig stund med gänget och snälla som vi skjutsade vi hem dem till deras hotell i den klassiska aupairvanen.
